tisdag 15 mars 2011

En enkel dag i mars

Slösurfar och snurrar några lugna på Spotify. Riktigt skön måndagsnatt - lugn, enkel och avslappnad. Har varit ledig i tre dagar nu: så jävla skönt. Brukar aldrig vara ledig mer än en eller max två dagar, så det känns väldigt fint att veta att jag har morgondagen också på mig att göra exakt vad jag vill.

Har lekt med mina playmates Iceman och Wingman i dag. Haha, äckligt töntiga smeknamn men alla vet att grabbar i 20-årsåldern aldrig kan hålla sig ifrån lite flashbacks till åren när de där namnen var ett måste. I alla fall - jag, Marcus och Jim som de egentligen heter har tagit det easy från att de kom hem till mig i morse. Eller i morse är kanske att ta i ... 15.20 klev de in genom dörren till läggan. Är inte så duktig på att gå upp tidigt, väckarklockorna (har flera) låter som brandlarm, polissirener och fula radiolåtar. Inget hjälper.

Vi svängde ner centralt och käkade asiatiskt på Spicy Hot. Sen åkte vi vidare ner mot hamnen och njöt lite av eftermiddagssolen och lät stjärnfotografen Ahlerup svinga fritt med objektivet. Marcus lekte tuff och dejtade isen på Mälaren innan fegisen (jag) sa åt honom att gå upp. Ville ju fan inte behöva ta ett isdopp bara för att rädda Serbiens stora innebandyprofil.

Grabbarna stannade till typ 10 och sen dess har jag varit ensam. Inte så jävla roligt. Har funderat som fan över ett beslut jag måste ha klart i morgon (tekniskt sett i dag). Har haft ångest i över en vecka nu och egentligen vill jag bara få det klart så att jag kan gå vidare och satsa som fan på vad det nu än blir. Problemet är att jag inte vet hur jag ska göra. Det positiva är att båda alternativen är väldigt bra, så hur jag än gör kommer det något gott ur det.

Såg att det var tio månader sedan jag skrev något här innan. Funderar om det är dags att skriva lite mer även på fritiden? Aja, det lär visa sig.
Ciao.

söndag 30 maj 2010

One night in Paris

.. eh, ja inte bruden alltså! ;)

torsdag 8 april 2010

This is the fucking Champions League

Alright. Jag gick upp, borstade tänderna, gick och drog mig lite till i sängen, insåg att jag skulle bli sen så fick ett totalryck och tog mig upp och ner i dagens outfit. Som förövrigt var densamma som gårdagens minus utbytta braller. Flashigt va? Tog min suveräna svettlukt och begav mig mot centralstation.

Mötte upp Foto-Foppa. Gick på tåget. Åkte förbi Bålsta. Fifan för Bålsta, vilken jävla håla. Kom fram till Stockholm. Mötte upp dagens intervjuobjekt. Pressade han på information. Åt en wiener, ett wienerbröd heter det förhelvete. Det var gott. Drack en cola. Den var sådär. Ställde ett gäng frågor till. Blev nöjd. Tackade. Såg när Foto-Foppa tog sina kort. Höll i hans blixt. Hjälpte inte. Men blev bra ändå. Till slut. Åkte hem.

Skrev ut intervjun. Började segt. Exploderade. Lugnade ner sig. Jämnade ut. Blev bra. Tycker jag. Ni kan avgöra genom att lyfta era fat asses och plocka upp tidningen. Och läsa den. Ja, inte alla förstås utan ni som är läskunniga. Typ 50 procent?

Fick skäll av Sir Ägg för att jag e sopig att svara i telefon. Kommer inte bättra mig i alla fall. Men ska försöka. Åkte tillbaka till stan. Eller först duschade jag. Sen stan. In på Strike. Tog ett bord. Blev hungrig. Beställde mat. Den var äcklig. Kunde man ju ge sig FAN på. Alltid äckligt på pubar. Fifan ska aldrig äta där igen. Kommer givetvis inte att hålla det.

Kollade på fotboll. Blev lack. Manchester började skitbra. Jag jublade. Ville runka när Nani gjorde 3-0. Nej, det ville jag inte, men ni get the bild. Sen kom tysken. Ni vet att man e skraj för tysken. Även om det var en kroat och en holländare som anförde generalarmen. Kroaten gjorde mål. Holländaren gjorde mål. Jag var tyst. Tyckte allt sög. Maten blev groase.

Gick därifrån. Arg. Mötte upp vänner. Lite gladare. Gick in på krogen. Uppgiven. Samma sak. Tänkte att här finns det inga bra tjejer. Försökte övertala de att följa med till Å. Trodde Å2 var öppet. Lyckades med övertalningen. Men gjorde bort mig. Å2: stängt. Lack igen. Vad göra. Gå tillbaka. Få gratis inträde. Kanske är jag charmig? Kanske. Hängde där ett tag. Stereo love. Ja, den spelades alltså. Blev glad. Vika Jaguilina. Bröllop. Nej. Vill. Kan. Inte.

Åkte hem. Sitter här. Sängen lockar. Och I fucking love lakoniskt skrivande. Till alla särskrivare där ute: lär er det så slipper ni särskriva. Bra. Säkert. Lovar. Fräscht. Nytt. Gammalt. Allt. I. Ett. Ciao.

Puss! Ja, man skriver med först stor bokstav och avslutar med ett utropstecken - där det förfan inte ska vara ett mellanrum mellan S:et och utropstecknet. Capishe?

tisdag 6 april 2010

Frågan: att välja högskola


Mina väldressade damer och finkammade herrar. Er okrönte tjänare sitter i valet och kvalet, och inte vare sig vi ska se kvalserien eller Champions League ikväll. Nej, mina vänner, det här är värre. Ett sjukt irriterande problem som gnager sönder fotsulorna. För ni vet väl att det är vad råttor och andra gnagardjur gör.

Dagens problematik handlar om högskolan. Vilken ska jag välja? Vilken linje? Vilken inriktning? Ja, you get the point. Lyckligtvis kommer jag in på alla utom läkarlinjen, så möjligheterna finns. Är sugen som fan på någon form av reklam, marknadsföring- eller copywriterutbildning. Journalisthögskolan dissade jag ju redan förra säsongen. Gäsp ;)

Handels var jag länge inne på. Men den hästen är struken ur startuppställningen. Nu är jag inne på Göteborg - ja, alltså staden Göteborg. Men det hjälper mig inte en sekund med utbildning. För på GU verkar det bara finnas hippieprogram. Och något sådant skit beblandar vi oss inte med.

Så alla tips är välkomna. Var finns de skönaste festerna, folket som bryr sig om appearance utan att för den delen go gaystyle, vilka skolor har idrottslag man kan lira för, vilka linjer har intagningspoäng på 19+ som jag vill ha för att slippa alla nötter? Tell me!


torsdag 1 april 2010

måndag 29 mars 2010

Länge sen jag delade med mig av några ord här. Dags nu. Dags att skriva av sig lite. Har fan haft en konstig helg. Skulle lira NHL 2010 i fredags, slutade med en öppen kyl med en färsk platta bärs ... som givetvis inte var i närheten av full när vi lämnade för stan.

Då var det ändå Kung Lördag som skulle bli kvällen då benen skulle skaka, ögonen tindra och fingrarna bilda pistolmoves på dansgolvet. Så fick det bli i alla fall. En oskönare bakfyllemorgon stoppade inte tåget från att avgå och återträffen med grabbarna från att ta fart. Vi sänkte en godare pizza, det var fan den godaste jag någonsin stoppat i min stackars mage, på Chao Chao i utkanten (?) av Östermalm.

Stjärnorna visade oss vägen till Collage där vi förärade gästerna med ett besök. Hinkade några skott och lät pistolen vissla på dansgolvet till dess att kulorna, krutet och tändstiftet var slutkört.

...vad som hände efter det är det inte många som vet.

Söndagen: oskön. Käk, soffa, tv, film, mer tv, lite dator. Typ slut.
I dag. Bättre. Gym, käk, handla med syrran (som tog körkort, GRATTIS!), jobba, spinna musik.

Det var fan riktigt skönt att titta in på gymmet och svettas lite. Har inte tränat på länge och till alla damer där ute, det behövs kan jag lova. Annars får jag fan bada i vassen och det vill vi ju inte. Den här sommaren ska ju bli sommaren då båtmotorn puttrar dagarna långa, öarna fylls med engångsgrillar och brännan ser bättre ut än brun-utan-sol-missbruk.

Nu är jag igång och tänker inte sluta förrän det är nog. Ger ett löfte här och nu: det blir ingen mer alkohol förrän lillsyrran tar studenten (för då ska vi fan trycka Moetskumpa hela dagen) - vilket jag tror kommer bli grymt. Orkar fan inte mer nu. Känner mig som en gammal jävla sliten gubbe. Är bara 19 men har festat som en prins i två år och det är i alla fall ett för mycket. Så tiden när pistolerna visslade i luften är ÖVER. SLUT. DONE.

...att dom skjuter vilt hemma i sovrummet är en annan sak. Kallas upprepningsskada. Händerna lever fan sitt egna lilla liv. Ibland hackar fläkten till och vips så sitter dom på position i O2-airet.

Anyway. Torsdag! Björnriket strax ovanför Sälen. Hur skönt är inte det? Överlägset. Ska glida upp och åka, åka, bräda, bräda, skida, skida. Basta bort allt överflödigt vatten som rinner i ådrorna och ragga på alla hårkalufser jag ser röra sig i backarna ;) tihi. Får sällskap av Ägget och Finnen, stabila aktörer som lär frälsa dagarna. Annars lär smockorna hänga i luften. Tänker inte ta med någon dator, men lär göra det ändå till slut.

...blev ju några rader det där. Om jag ens klarar att hålla hälften av det jag nyss skrev kommer vi fira sommar med sexpack och ett betydligt lättare huvud. Hoppas, hoppas :)

tisdag 2 mars 2010

Nu jävlar ska vi tala ut

Vi börjar enkelt. Värmer upp lite fräsigt, gnistrar igång ett gäng tända ljus, spinner igång Owl City-Fireflies och har det jävligt skönt.

För nu ska vi tala ut. Och det här är viktigt. Inte bara nåt skit man skummar igenom i brist på bättre ändamål att ägna en trött dag åt. Nu är det på allvar.

En bra tjej:
- Byr sig om fler personer i världen än sig själv. Koncenterar alltså inte sin vardag till att prata om sin egen centrerade bubbla. Visst är den intressant, men share the gold.
- Ägnar samtalsämnen på söndagar åt annat en enbart vem som var fullast i helgen.
- Skiter i vem som känner vem.
- Frågar inte hur mycket jag tjänar första kvällen.
- Svarar inte på en fråga utan att ställa den tillbaka om den är av den karaktären.
- Har någon form av ambition med sitt liv mer än att jobba på donken och svina på fredagskvällar.
- Tycker om Michael Mind. Och Running up that hill. Äh, den är inte så viktig.
- Kan ta en hemmakväll och bara mysa i soffan.
- Vill inte knulla som en jävla kanin första kvällen.
- Kan stava som en normal människa och inte nåt mongo. Det heter inte puss. Man skriver Puss! Stort P och utropstecken. Hur jävla svårt ska det vara? Och det ska inte vara mellanslag mellan ord och utropstecken eller frågetecken. Alltså: tjena ! = fel. Tjena! = rätt.
- Använder punkt och kommatecken i text.
- Tycker om idrott, eller har i alla fall någon form av intresse.
- Inser att man inte kan skrika som en stucken tjur i en lägenhetsfastighet.
- Kan väl snälla någon ha åtminstone 15.0 i medelbetyg från gymnasiet. Det är inte mycket begärt direkt.
- Ser inte problem utan möjligheter.

Ni ser: Det handlar inte om utseende. Verkligen inte. För punkterna ovan gör per automatik att 90 procent av de klassiskt kallade "snygga tjejerna" faller ur ramen. Tack gode gud för det.

Sådär. Det ska väl inte vara så jävla svårt att hitta en sådan här tjej?
Jag vet en: Michaela Forni. Snygg, ambitiös, verkar trevlig - kan stava. Är du Vässans svar på moderedaktören? Ring, ja ring förfan till dess att jag svarar!