måndag 29 mars 2010

Länge sen jag delade med mig av några ord här. Dags nu. Dags att skriva av sig lite. Har fan haft en konstig helg. Skulle lira NHL 2010 i fredags, slutade med en öppen kyl med en färsk platta bärs ... som givetvis inte var i närheten av full när vi lämnade för stan.

Då var det ändå Kung Lördag som skulle bli kvällen då benen skulle skaka, ögonen tindra och fingrarna bilda pistolmoves på dansgolvet. Så fick det bli i alla fall. En oskönare bakfyllemorgon stoppade inte tåget från att avgå och återträffen med grabbarna från att ta fart. Vi sänkte en godare pizza, det var fan den godaste jag någonsin stoppat i min stackars mage, på Chao Chao i utkanten (?) av Östermalm.

Stjärnorna visade oss vägen till Collage där vi förärade gästerna med ett besök. Hinkade några skott och lät pistolen vissla på dansgolvet till dess att kulorna, krutet och tändstiftet var slutkört.

...vad som hände efter det är det inte många som vet.

Söndagen: oskön. Käk, soffa, tv, film, mer tv, lite dator. Typ slut.
I dag. Bättre. Gym, käk, handla med syrran (som tog körkort, GRATTIS!), jobba, spinna musik.

Det var fan riktigt skönt att titta in på gymmet och svettas lite. Har inte tränat på länge och till alla damer där ute, det behövs kan jag lova. Annars får jag fan bada i vassen och det vill vi ju inte. Den här sommaren ska ju bli sommaren då båtmotorn puttrar dagarna långa, öarna fylls med engångsgrillar och brännan ser bättre ut än brun-utan-sol-missbruk.

Nu är jag igång och tänker inte sluta förrän det är nog. Ger ett löfte här och nu: det blir ingen mer alkohol förrän lillsyrran tar studenten (för då ska vi fan trycka Moetskumpa hela dagen) - vilket jag tror kommer bli grymt. Orkar fan inte mer nu. Känner mig som en gammal jävla sliten gubbe. Är bara 19 men har festat som en prins i två år och det är i alla fall ett för mycket. Så tiden när pistolerna visslade i luften är ÖVER. SLUT. DONE.

...att dom skjuter vilt hemma i sovrummet är en annan sak. Kallas upprepningsskada. Händerna lever fan sitt egna lilla liv. Ibland hackar fläkten till och vips så sitter dom på position i O2-airet.

Anyway. Torsdag! Björnriket strax ovanför Sälen. Hur skönt är inte det? Överlägset. Ska glida upp och åka, åka, bräda, bräda, skida, skida. Basta bort allt överflödigt vatten som rinner i ådrorna och ragga på alla hårkalufser jag ser röra sig i backarna ;) tihi. Får sällskap av Ägget och Finnen, stabila aktörer som lär frälsa dagarna. Annars lär smockorna hänga i luften. Tänker inte ta med någon dator, men lär göra det ändå till slut.

...blev ju några rader det där. Om jag ens klarar att hålla hälften av det jag nyss skrev kommer vi fira sommar med sexpack och ett betydligt lättare huvud. Hoppas, hoppas :)

tisdag 2 mars 2010

Nu jävlar ska vi tala ut

Vi börjar enkelt. Värmer upp lite fräsigt, gnistrar igång ett gäng tända ljus, spinner igång Owl City-Fireflies och har det jävligt skönt.

För nu ska vi tala ut. Och det här är viktigt. Inte bara nåt skit man skummar igenom i brist på bättre ändamål att ägna en trött dag åt. Nu är det på allvar.

En bra tjej:
- Byr sig om fler personer i världen än sig själv. Koncenterar alltså inte sin vardag till att prata om sin egen centrerade bubbla. Visst är den intressant, men share the gold.
- Ägnar samtalsämnen på söndagar åt annat en enbart vem som var fullast i helgen.
- Skiter i vem som känner vem.
- Frågar inte hur mycket jag tjänar första kvällen.
- Svarar inte på en fråga utan att ställa den tillbaka om den är av den karaktären.
- Har någon form av ambition med sitt liv mer än att jobba på donken och svina på fredagskvällar.
- Tycker om Michael Mind. Och Running up that hill. Äh, den är inte så viktig.
- Kan ta en hemmakväll och bara mysa i soffan.
- Vill inte knulla som en jävla kanin första kvällen.
- Kan stava som en normal människa och inte nåt mongo. Det heter inte puss. Man skriver Puss! Stort P och utropstecken. Hur jävla svårt ska det vara? Och det ska inte vara mellanslag mellan ord och utropstecken eller frågetecken. Alltså: tjena ! = fel. Tjena! = rätt.
- Använder punkt och kommatecken i text.
- Tycker om idrott, eller har i alla fall någon form av intresse.
- Inser att man inte kan skrika som en stucken tjur i en lägenhetsfastighet.
- Kan väl snälla någon ha åtminstone 15.0 i medelbetyg från gymnasiet. Det är inte mycket begärt direkt.
- Ser inte problem utan möjligheter.

Ni ser: Det handlar inte om utseende. Verkligen inte. För punkterna ovan gör per automatik att 90 procent av de klassiskt kallade "snygga tjejerna" faller ur ramen. Tack gode gud för det.

Sådär. Det ska väl inte vara så jävla svårt att hitta en sådan här tjej?
Jag vet en: Michaela Forni. Snygg, ambitiös, verkar trevlig - kan stava. Är du Vässans svar på moderedaktören? Ring, ja ring förfan till dess att jag svarar!