Baby we can do it all night... wiho. Studenten i går kväll. Har så jävla mycket intryck nu att jag varken vet var jag ska börja eller sluta. I går kväll var det sådan sjuk glädje. I dag är det en fruktansvärt tungt ångest över att det är slut nu. Eller över nu som vi skanderade på flaket. Det händer aldrig igen. Jag har tagit studenten - det kommer jag aldrig att göra igen. Och det känns fan inte lätt.
...var det bästa dagen i livet? Många har sagt det. Jag har haft så många bra dagar att det skulle vara dissigt att ranka bort dom. Men gårdagen var lätt en av de bättre. Helt underbart. FLAKET! Magiska scener som man aldrig glömmer där. Finns en hel del pers i klassen jag tycker bra om - det var kul att avsluta med er!
...Här är låten som sätter rätt stämning på det här blogginlägget. Baby we can do it all NIGHT. http://www.youtube.com/watch?v=mlUmrjafzHA
...Studentsången på Månen gick inte av för hackor den heller.
...Jag gråter aldrig. Men i går var det tårar på väg många gånger. Usch, det är vemodigt som satan.
...Fick stipendium av skolan för en god arbetsinsats. Det kunde man inte tro efter praktiken för ett år sedan, ha ha.
...19.43!!!
Så vad händer nu? Var nog många av oss som vaknade upp och ställde oss den frågan i dag. Jag hoppas få fortsätta på VLT - det är drömmen jag har offrat alla lektioner i skolan för. Och som det känns nu så blir det så. Reservplanen stavas högskolan. Men jag är verkligen inte sugen på att börja plugga direkt nu. Jag kan den här grejen med rapporter och inlämningar nu. Been there, done that.
...En sak är i alla fall säker. Det blir ej sjujävla partyresa med de skönare folket från skolan senare i sommar.
...Studentmössan är placerad på första parkett ovanför teven. Tillsammans med skylten. Kommer stirra mig gråtfärdig på duon varje kväll. Och jag kommer fanimej att njuta av det. 12 år är över - det kommer jag aldrig att komma ifrån. På ett sätt är det sorgligt - på många andra är det så inihelvete skönt. Nu kan livet börja på riktigt. Jag har alla verktyg för det - nu ska vi se till att snicka ihop nåt fint.
...var det bästa dagen i livet? Många har sagt det. Jag har haft så många bra dagar att det skulle vara dissigt att ranka bort dom. Men gårdagen var lätt en av de bättre. Helt underbart. FLAKET! Magiska scener som man aldrig glömmer där. Finns en hel del pers i klassen jag tycker bra om - det var kul att avsluta med er!
...Här är låten som sätter rätt stämning på det här blogginlägget. Baby we can do it all NIGHT. http://www.youtube.com/watch?v=mlUmrjafzHA
...Studentsången på Månen gick inte av för hackor den heller.
...Jag gråter aldrig. Men i går var det tårar på väg många gånger. Usch, det är vemodigt som satan.
...Fick stipendium av skolan för en god arbetsinsats. Det kunde man inte tro efter praktiken för ett år sedan, ha ha.
...19.43!!!
Så vad händer nu? Var nog många av oss som vaknade upp och ställde oss den frågan i dag. Jag hoppas få fortsätta på VLT - det är drömmen jag har offrat alla lektioner i skolan för. Och som det känns nu så blir det så. Reservplanen stavas högskolan. Men jag är verkligen inte sugen på att börja plugga direkt nu. Jag kan den här grejen med rapporter och inlämningar nu. Been there, done that.
...En sak är i alla fall säker. Det blir ej sjujävla partyresa med de skönare folket från skolan senare i sommar.
...Studentmössan är placerad på första parkett ovanför teven. Tillsammans med skylten. Kommer stirra mig gråtfärdig på duon varje kväll. Och jag kommer fanimej att njuta av det. 12 år är över - det kommer jag aldrig att komma ifrån. På ett sätt är det sorgligt - på många andra är det så inihelvete skönt. Nu kan livet börja på riktigt. Jag har alla verktyg för det - nu ska vi se till att snicka ihop nåt fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar