One night in Paris

.. eh, ja inte bruden alltså! ;)

This is the fucking Champions League

Alright. Jag gick upp, borstade tänderna, gick och drog mig lite till i sängen, insåg att jag skulle bli sen så fick ett totalryck och tog mig upp och ner i dagens outfit. Som förövrigt var densamma som gårdagens minus utbytta braller. Flashigt va? Tog min suveräna svettlukt och begav mig mot centralstation.

Mötte upp Foto-Foppa. Gick på tåget. Åkte förbi Bålsta. Fifan för Bålsta, vilken jävla håla. Kom fram till Stockholm. Mötte upp dagens intervjuobjekt. Pressade han på information. Åt en wiener, ett wienerbröd heter det förhelvete. Det var gott. Drack en cola. Den var sådär. Ställde ett gäng frågor till. Blev nöjd. Tackade. Såg när Foto-Foppa tog sina kort. Höll i hans blixt. Hjälpte inte. Men blev bra ändå. Till slut. Åkte hem.

Skrev ut intervjun. Började segt. Exploderade. Lugnade ner sig. Jämnade ut. Blev bra. Tycker jag. Ni kan avgöra genom att lyfta era fat asses och plocka upp tidningen. Och läsa den. Ja, inte alla förstås utan ni som är läskunniga. Typ 50 procent?

Fick skäll av Sir Ägg för att jag e sopig att svara i telefon. Kommer inte bättra mig i alla fall. Men ska försöka. Åkte tillbaka till stan. Eller först duschade jag. Sen stan. In på Strike. Tog ett bord. Blev hungrig. Beställde mat. Den var äcklig. Kunde man ju ge sig FAN på. Alltid äckligt på pubar. Fifan ska aldrig äta där igen. Kommer givetvis inte att hålla det.

Kollade på fotboll. Blev lack. Manchester började skitbra. Jag jublade. Ville runka när Nani gjorde 3-0. Nej, det ville jag inte, men ni get the bild. Sen kom tysken. Ni vet att man e skraj för tysken. Även om det var en kroat och en holländare som anförde generalarmen. Kroaten gjorde mål. Holländaren gjorde mål. Jag var tyst. Tyckte allt sög. Maten blev groase.

Gick därifrån. Arg. Mötte upp vänner. Lite gladare. Gick in på krogen. Uppgiven. Samma sak. Tänkte att här finns det inga bra tjejer. Försökte övertala de att följa med till Å. Trodde Å2 var öppet. Lyckades med övertalningen. Men gjorde bort mig. Å2: stängt. Lack igen. Vad göra. Gå tillbaka. Få gratis inträde. Kanske är jag charmig? Kanske. Hängde där ett tag. Stereo love. Ja, den spelades alltså. Blev glad. Vika Jaguilina. Bröllop. Nej. Vill. Kan. Inte.

Åkte hem. Sitter här. Sängen lockar. Och I fucking love lakoniskt skrivande. Till alla särskrivare där ute: lär er det så slipper ni särskriva. Bra. Säkert. Lovar. Fräscht. Nytt. Gammalt. Allt. I. Ett. Ciao.

Puss! Ja, man skriver med först stor bokstav och avslutar med ett utropstecken - där det förfan inte ska vara ett mellanrum mellan S:et och utropstecknet. Capishe?

Frågan: att välja högskola

Mina väldressade damer och finkammade herrar. Er okrönte tjänare sitter i valet och kvalet, och inte vare sig vi ska se kvalserien eller Champions League ikväll. Nej, mina vänner, det här är värre. Ett sjukt irriterande problem som gnager sönder fotsulorna. För ni vet väl att det är vad råttor och andra gnagardjur gör.

Dagens problematik handlar om högskolan. Vilken ska jag välja? Vilken linje? Vilken inriktning? Ja, you get the point. Lyckligtvis kommer jag in på alla utom läkarlinjen, så möjligheterna finns. Är sugen som fan på någon form av reklam, marknadsföring- eller copywriterutbildning. Journalisthögskolan dissade jag ju redan förra säsongen. Gäsp ;)

Handels var jag länge inne på. Men den hästen är struken ur startuppställningen. Nu är jag inne på Göteborg - ja, alltså staden Göteborg. Men det hjälper mig inte en sekund med utbildning. För på GU verkar det bara finnas hippieprogram. Och något sådant skit beblandar vi oss inte med.

Så alla tips är välkomna. Var finns de skönaste festerna, folket som bryr sig om appearance utan att för den delen go gaystyle, vilka skolor har idrottslag man kan lira för, vilka linjer har intagningspoäng på 19+ som jag vill ha för att slippa alla nötter? Tell me!

Till alla er som vill förstöra för andra

PANG!

BOOM SHA-KA-LAK CHAMAKH!

Länge sen jag delade med mig av några ord här. Dags nu. Dags att skriva av sig lite. Har fan haft en konstig helg. Skulle lira NHL 2010 i fredags, slutade med en öppen kyl med en färsk platta bärs ... som givetvis inte var i närheten av full när vi lämnade för stan.

Då var det ändå Kung Lördag som skulle bli kvällen då benen skulle skaka, ögonen tindra och fingrarna bilda pistolmoves på dansgolvet. Så fick det bli i alla fall. En oskönare bakfyllemorgon stoppade inte tåget från att avgå och återträffen med grabbarna från att ta fart. Vi sänkte en godare pizza, det var fan den godaste jag någonsin stoppat i min stackars mage, på Chao Chao i utkanten (?) av Östermalm.

Stjärnorna visade oss vägen till Collage där vi förärade gästerna med ett besök. Hinkade några skott och lät pistolen vissla på dansgolvet till dess att kulorna, krutet och tändstiftet var slutkört.

...vad som hände efter det är det inte många som vet.

Söndagen: oskön. Käk, soffa, tv, film, mer tv, lite dator. Typ slut.

I dag. Bättre. Gym, käk, handla med syrran (som tog körkort, GRATTIS!), jobba, spinna musik.

Det var fan riktigt skönt att titta in på gymmet och svettas lite. Har inte tränat på länge och till alla damer där ute, det behövs kan jag lova. Annars får jag fan bada i vassen och det vill vi ju inte. Den här sommaren ska ju bli sommaren då båtmotorn puttrar dagarna långa, öarna fylls med engångsgrillar och brännan ser bättre ut än brun-utan-sol-missbruk.

Nu är jag igång och tänker inte sluta förrän det är nog. Ger ett löfte här och nu: det blir ingen mer alkohol förrän lillsyrran tar studenten (för då ska vi fan trycka Moetskumpa hela dagen) - vilket jag tror kommer bli grymt. Orkar fan inte mer nu. Känner mig som en gammal jävla sliten gubbe. Är bara 19 men har festat som en prins i två år och det är i alla fall ett för mycket. Så tiden när pistolerna visslade i luften är ÖVER. SLUT. DONE.

...att dom skjuter vilt hemma i sovrummet är en annan sak. Kallas upprepningsskada. Händerna lever fan sitt egna lilla liv. Ibland hackar fläkten till och vips så sitter dom på position i O2-airet.

Anyway. Torsdag! Björnriket strax ovanför Sälen. Hur skönt är inte det? Överlägset. Ska glida upp och åka, åka, bräda, bräda, skida, skida. Basta bort allt överflödigt vatten som rinner i ådrorna och ragga på alla hårkalufser jag ser röra sig i backarna ;) tihi. Får sällskap av Ägget och Finnen, stabila aktörer som lär frälsa dagarna. Annars lär smockorna hänga i luften. Tänker inte ta med någon dator, men lär göra det ändå till slut.

...blev ju några rader det där. Om jag ens klarar att hålla hälften av det jag nyss skrev kommer vi fira sommar med sexpack och ett betydligt lättare huvud. Hoppas, hoppas :)

Nu jävlar ska vi tala ut

Vi börjar enkelt. Värmer upp lite fräsigt, gnistrar igång ett gäng tända ljus, spinner igång Owl City-Fireflies och har det jävligt skönt.

För nu ska vi tala ut. Och det här är viktigt. Inte bara nåt skit man skummar igenom i brist på bättre ändamål att ägna en trött dag åt. Nu är det på allvar.

En bra tjej:

- Byr sig om fler personer i världen än sig själv. Koncenterar alltså inte sin vardag till att prata om sin egen centrerade bubbla. Visst är den intressant, men share the gold.

- Ägnar samtalsämnen på söndagar åt annat en enbart vem som var fullast i helgen.

- Skiter i vem som känner vem.

- Frågar inte hur mycket jag tjänar första kvällen.

- Svarar inte på en fråga utan att ställa den tillbaka om den är av den karaktären.

- Har någon form av ambition med sitt liv mer än att jobba på donken och svina på fredagskvällar.

- Tycker om Michael Mind. Och Running up that hill. Äh, den är inte så viktig.

- Kan ta en hemmakväll och bara mysa i soffan.

- Vill inte knulla som en jävla kanin första kvällen.

- Kan stava som en normal människa och inte nåt mongo. Det heter inte puss. Man skriver Puss! Stort P och utropstecken. Hur jävla svårt ska det vara? Och det ska inte vara mellanslag mellan ord och utropstecken eller frågetecken. Alltså: tjena ! = fel. Tjena! = rätt.

- Använder punkt och kommatecken i text.

- Tycker om idrott, eller har i alla fall någon form av intresse.

- Inser att man inte kan skrika som en stucken tjur i en lägenhetsfastighet.

- Kan väl snälla någon ha åtminstone 15.0 i medelbetyg från gymnasiet. Det är inte mycket begärt direkt.

- Ser inte problem utan möjligheter.

Ni ser: Det handlar inte om utseende. Verkligen inte. För punkterna ovan gör per automatik att 90 procent av de klassiskt kallade "snygga tjejerna" faller ur ramen. Tack gode gud för det.

Sådär. Det ska väl inte vara så jävla svårt att hitta en sådan här tjej?

Jag vet en: Michaela Forni. Snygg, ambitiös, verkar trevlig - kan stava. Är du Vässans svar på moderedaktören? Ring, ja ring förfan till dess att jag svarar!

I saw you standing alone

Ägnade typ tre timmar åt att tycka synd om mig själv i går. Hängde i soffan och fördömde kung lördag för att ha negligerat mig hela dagen och lastat in markerna på andra hästar. Men tji den som ger sig - konverterade snabbt till en ny tro och sadlade om till den finare outfiten.

Ryktades om utgång redan vid 18-snåret, men kunde inte låta huggarna hamra in det i sten direkt. Eller?

Klart som fan att jag kunde. Smet iväg och gästlirade en klick innebandy som uppvärmning och när pulsen passerat party gled jag i grejerna och studsade iväg. Hamnade framför Wie och skickade på alla slag jag hade i en av de bästa dubbelmatcherna piketröjorna sett på år och dar. Försökte till och med medvetet skada mina motståndare med att mörka en förhandmiss mitt i axeln. Men vad fan hjälpte det? Blev en sjukt svidande torsk som jag aldrig lär komma över. Men nu har jag i alla fall debuterat på Wie-touren. Siktar på att skicka på några nya servar men måste bli tilldelad lite wild cards först.

Hamnade på Blå Månen sen och den har aldrig gjort mig besviken. Beställde in tre finare shots och en röd drink som skulle smaka godis men gav intrycket av något helt annat. Shotsen som bjöds var av den mörkare sorten (2) förutom den sista som var mörk längst ner men blå på överkroppen. Bartendern släppte inga detaljer men det isade fint i kistan och la grunden för kvällen.

Blev aldrig tillräckligt het för att ta tag i stången utan nöjde mig med tittbiljett den här gången. Men vad fan, på första parkett behöver man inte alltid delta. Var massivt tryck på golvet och enligt uppgift syntes housefingret i luftposition 90 procent av speltiden.

Avslutade med en bättre Mc Donk som skulle erbjuda en Big Mac plus pommes men bara gav utdelning för burgaren. Potatispinnarna stals av en hungrig tjuv som fan inte fått lära sig att veta hut under uppfostran. Stöld är inget som förespråkas.

Åkte hem. Blödde näsblod. Tyckte det var jobbigt. Gick och la mig. Somnade inte direkt. Men lite senare. Vaknade. Gick upp. Åt frukost. Tyckte allting var jävligt rockstar och sen slutar vi där.

Kung Midas återuppstod och vann allt och allting

This is the fucking Champions League! Nej, riktigt så kul ska vi inte ha det ikväll. Men kan man inte få det bästa duger alternativ två till det också. Kalvbiffen är inne i ugnen och redo att kokas. Förrätten avnjuter vi i form av USA-Kanada, även känt som Star Wars, slaget om galaxen och titanernas slutgiltiga uppgörelse.

På the old course spelas 18 hål matchspel mellan Sverige och Finland. Minnena är många och goda. Finnarna har skakat oss genom åren, tryckt ut perfekta drives mitt i kakan på fairway - i sisådär tolv hål. Men när krutröken lagt sig har treputtarna, duffarna och råhookarna alltid gjort sig påminda. Då har vi plockat upp segercigarren, dragit peggarna bakom öronen och låtit barmästaren hällt upp segerbiran på verandan.

***

Vem som puffar på först inatt får vi se. Tycker Douglas Doggelito Murray ser ut att vara en kompetent tobaksförare.

***

Måste delge er historien om titelmatchen för 2010 års rundpingismästerskap. Startfältet var massivt. Vi hade ärrade hjältar med mer rutin än Gunnar Nordahl. Vi hade nävar av stål gjutna ur den italienska pastaodlingen. Finnarna gav oss en hjässa utan hår men vilja av stål och en ursinnighet vid finalbordet. Det samlade startfältet innehöll också morgondagens stjärna, den Ipswichfödde supertalangen vars namn endast de legitimerade bör uttala.

Ursinnigt dunkades bordet upp. Efter lite nätfadäser med uteblivna pinnar och dylikt kom spelet igång. Den randige fanns inte med oss vilket betydde gatans regler. De ärrade hjältarna med mer rutin är Gre-No-Li började i sann sensei-stil och körde över sin lärjunge. De italienska stålnävarna visade sig inte kontrollera det lilla racketet och slogs ut i ett tidigt läge. Den ipwichianske supertalangen öppnade svagt, funderade över sin mentala kapacitet efter att ha tappat på mållinjen i dos numeros de finales och avslutade med ett ADHD-ryck som kunde kostat Midasracketet sitt liv.

En snabb insats av defibrillatorn pumpade igång Midashjärtat igen och tävlingen kunde återgå. De ärrade hjältarna började tröttna och medan lärjungen lärde sig de rutinerade knepen skakades fältet om. Stålnävarna var vid det här tillfället i klart upplösningstillstånd och hade kravallpolis funnits på plats hade ett arrresterande varit på sin plats.

Det sägs att de riktigt stora spelarna visar sin sanna kapacitet först när de är riktigt pressade. Så när den långe Smasharen hade ställt kungen matt på det rutiga bordet vaknade hela Ipswich till liv. Med 120 000 personers vansinniga stöd kunde talangen inte annat än safta på det bästa spelet rundpingisassociationen någonsin sett under sina 15 år i offentlighetens ljus.

Med en avslutade kommentar "det här var klart redan innan" fick världen det inte bara svart på vitt utan också ljud mot inget ljud att ärrade hjältar sitter i ett klart ofördelaktigt läge mot Kung Midas och hans sanslösa nymodigheter.

Febrilt sliter desperata agenter sitt hår i drömmen om att boka Kung Midas och Ipswich för en uppvisningsturne med tillhörande autografskrivning. Men den nye stjärnan låter sig hälsa att ingen uppståndelse kan bryta hans lojalitet mot där allting började - och agenterna icke behöver bemöda sig uppvaktningen.

Redan om en vecka sägs det var dags igen. Vem vet, kommer Kung Midas tillbaka? Ingriper kravallpoliserna? Och kommer den Portugisiske turisten att återvända? Alla svaren kommer.

Don't walk away

Upp å nicka, sockerdricka!

Klev jag upp ur sängen som jag skulle, av generalens hårda visselpipa? Njet.

Gick jag en promenad som jag skulle, nu när jag var sick i halsen? Njet.

Har jag gjort nåt av värde hittills i dag? Ja, faktiskt. Jobb.

Tycker vardagarna är galet stereotypa, allting bara snurrar på som en jävla hamster i sitt hjul. Vore inte fel med lite mer action, men det är ruggigt svårt när de flesta inte har några stålar - och resten är tröttare än den sömniga i Snövit.

Har slitit mitt hår efter en skön weekend i Sälen. Det går inte. It's all 20 or nothing. Nu har kikarsiktet hamnat på en världskartan istället. Where shall we go? Thailand, en comeback i paradiset vore fint. Europa? Kanske bäst ekonomiskt. Frågan är om något land är redo att mäta kraven. De är inte skyhöga men man begär ju åtminstone 20+ i skuggan.

Helgen var i alla fall totalt stay fresh. Var i huvudstan å såg Gnaget kryssa 2-2 mot Norrköping. Vi tog oss tillbaka till Vässan, inhandlade sjukt fint käk från Limone. Skulle kostat 300 pix men vafan, extrapris är aldrig fel! Gick därifrån 120 kronor fattigare men kände mig 180 rikare, om ni förstår?

Kvällen bjöd på det mesta. Shotrace på Tabazco, nån extremt vild drink, typ en spetsad 12:a på Circus och en avslutning på Pluto varifrån jag inte minns mer än en flörtig blondin och en röd (?) drink. Sov i min ena lägenhet (den som ligger i centrum) och försökte intala lillsyrran att världen skulle gå under dagen efter och att jag var fotbollsproffs. Bra tryck i drinkarna som sagt, haha.

Hur söndagen var krävs det ingen raketforskarexamen för att räkna ut...

Den här helgen då? Ska jobba en del, riktigt skönt faktiskt. Så blir halvlunch. Däremot tänker jag inte missa Mr Musses inflyttningskalas i Sthlm. En entertainer missar aldrig ett event.

Nu: Käk. Jobb (hockey).

Stay fresh!

Running up that hill

Välkommen till ... onsdag. Känner du dig taggad? Inte ens lite? En aniiiiiing? Då är vi två.

En totalt vilsen dag. Yet another day pass by, and i don't care shit. Ibland är det bara för tråkigt. Att sitta här. Eller någonannanstans.

Running up that hill - Placebo. Lite klass åtminstone.

Senaste veckan har varit okej ändå. Pysslat klart med renoveringen i läggan så nu är det stay fresh hardstyle. Ska handla in ett matbord också, för finare tillfällen när soffbordet inte duger till.

Har två roliga lördagar inplanerade redan den här månaden. Helt sjukt. Jag. Två. Planerade. Dagar. Tror fan inte att det är sant.

Mediasveriges sämst bevarade hemlis - att Jackie vann Paradise - blev officiell häromdan. Kul för henne, men spykänslorna var inte dåliga när hon satt och sågade Patrik. Snacka om att Mr Frodo fördes bakom ljuset. Även om dom numera sägs vara vänner.

Alltså helt seriöst, ska man dra en bläcka ikväll eller? Gå hela Avenyn ned längs drinkarna och satsa järnet. Nej, det ska vi inte. Men hade vart kul.

Hörs.

Luftballon 99

Tog ett par timmar och lurade lite på hur mitt företag ska se ut. Är dags att starta eget nu. Ett måste för att kunna hantera de fakturor och betalningar som ska flöda framöver.

Hamnade hux flux på blondinbella.se. Henne har man ju hört snacket om ett tag. Har aldrig intresserat mig förut men det som slog mig var att hon verkar vara duktig på det hon gör - driver ett eget företag och har gjort sig själv ett namn. Påminner en del om mig själv, även om hon har gjort det på en större scen. Vi är tydligen lika gamla i alla fall. Standard: 1990.

Paradise i dag gick ju fint. Simon rök, Jackie blev kvar och Kristoffer hånglade upp Greta. Haha, det sista var klass. Säger det igen: Tänk att lira Kristoffer som ensam forward i ett 4-5-1-system. Kan bara sluta med kvalitet. Han suger in allt och fördelar med klass.

Jobbet i dag bestod av. #1: Ett avslöjande. #2: Träff med en talangfull boxare. #3: Innebandysurr. Kan inte klaga på omväxlingen i alla fall.

Luftballon 99. Vilken jävla klassiker. Hörde den på Watchmen och begäret gick inte att stoppa vilket resulterade i påfyllning i Spotifylistan.

Hörs då!

VAD FAN HÄNDER!?

Jämförelsen är inte stay fresh direkt.

I går: Kikade innebandy, beställde bord på Tabazco, drog in oxfilé med potatisgratäng, fortsatte ut i dimman och hade trevligt.

I dag: Somnade i soffan under Sverige-Syrien och vaknade i nån hockeyrepris mellan Blågult och Finnarna.

SHIT. Ska det vara så här? Inte okej, nånjävlastans.

Så - rulla ut röda mattan, dela med er av planerna, avslöja varför kvällen fortfarande har potential. Eller är det så enkelt att det blir chips och en 2-litare på närmsta ICA?

Disaster day.

Är Handels mitt 2010?

Jag: tjockt inaktiv på bloggen början av 2010. Tankarna farit omkring likt skadeskjutna getingar med taggen utfälld. Undrat, tänkt, funderat: vad som ska hända. Hur livets skepnad ska gestalta sig. Svaren: Få. Ofta tomma. Stirrande ur ett intentsägande mörker.

Men nu: hopp. Positivitet. Tjocka fucking plans. Jag: han som såg Snabba Cash, såg passionen i ögonen hos J.W. Svennen på väg att bli någon, en att räkna med. Killen med vägen framlagd för att skapa sig det liv han drömt om. Men det gick snett: Han fuckade upp, historien ändrade riktning, sköt iväg i en direktion varken jag eller mina biokollegor ville.

Kontentan: Det fanns något där ändå. Sofies kärlek, den hon höll fast vid trots lögnerna. Trots vetskapen. Trots den kalla betongen på kåken. Hon: Miss Sverige som sket i Rivieran och cashen och sökte kärleken. Hopp.

Jag: Killen som glömt att han fick hoppa över årskurs tre för sin exceptionalitet i matematik. Han som för länge sen försakat sin glädje av att lösa pussel, få plussen och minusen att dansa som värsta Akon-remixen. Kevin: han som vaknar på morgonarna, lackar över visarna på klockuret, förbannar sina rutiner. Vad göra? Förbättra. Jobba hårdare. Söka JW:s passion. Blicken. Eye of the fucking Tiger, Rocky Balboa-style.

Priset: livet med stor L, det alla drömmare från Vässan och likande städer suktade efter. Kostnaden: Fem års slit bakom böckerna, revivade peppet inför problemlösning, ekvationer, algebra. Men också gemenskapen, festerna, nätverkandet. Allt det roliga. Marknadsföringen, softet på Stureplan. Drömmen.

Regnbågens avslöjande vid horisonten. Skattkistan med handtagen fastspikade redo att bäras iväg. Chansen finns. Husgrunden lagt av 12 års kvalitet bakom skolbänken.

Trots nästintill heltidsjobb hela tolfte året: beviset i byrålådan. 30 fucking MVG. Repliken mot de som hånat, de som velat sänka. Svaret att de inte är värda smutsen under skorna.

Jag kan. Om jag vill.

Precis som Jens Lapidus. Den bästa författaren efter J.R.R Tolkien och J.K Rowling.

Två lax tio - 2010

Okej, nu ska vi inte göra det här svårare än det är. Det är ett nytt år, det finns nya möjligheter. Några redan utnyttjade (polisanmälan mot smutsiga misshandlare till exempel) - andra yet to come.

The list:

- Flytta in i nya läggan.

- Börja försäsongsträningen, redan nu, det är på tiden.

- Åka till Sälen.

- Åka till Björnriket med Mr Ägg till påsk.

- Njuta av en fin sommar.

- Sluta hålla inne på saker jag vill ha sagda.

- Avaktivera mitt Facebook-konto.

Sen är jag nöjd.

Hörs då.