Ryktades om utgång redan vid 18-snåret, men kunde inte låta huggarna hamra in det i sten direkt. Eller?
Klart som fan att jag kunde. Smet iväg och gästlirade en klick innebandy som uppvärmning och när pulsen passerat party gled jag i grejerna och studsade iväg. Hamnade framför Wie och skickade på alla slag jag hade i en av de bästa dubbelmatcherna piketröjorna sett på år och dar. Försökte till och med medvetet skada mina motståndare med att mörka en förhandmiss mitt i axeln. Men vad fan hjälpte det? Blev en sjukt svidande torsk som jag aldrig lär komma över. Men nu har jag i alla fall debuterat på Wie-touren. Siktar på att skicka på några nya servar men måste bli tilldelad lite wild cards först.
Hamnade på Blå Månen sen och den har aldrig gjort mig besviken. Beställde in tre finare shots och en röd drink som skulle smaka godis men gav intrycket av något helt annat. Shotsen som bjöds var av den mörkare sorten (2) förutom den sista som var mörk längst ner men blå på överkroppen. Bartendern släppte inga detaljer men det isade fint i kistan och la grunden för kvällen.
Blev aldrig tillräckligt het för att ta tag i stången utan nöjde mig med tittbiljett den här gången. Men vad fan, på första parkett behöver man inte alltid delta. Var massivt tryck på golvet och enligt uppgift syntes housefingret i luftposition 90 procent av speltiden.
Avslutade med en bättre Mc Donk som skulle erbjuda en Big Mac plus pommes men bara gav utdelning för burgaren. Potatispinnarna stals av en hungrig tjuv som fan inte fått lära sig att veta hut under uppfostran. Stöld är inget som förespråkas.
Åkte hem. Blödde näsblod. Tyckte det var jobbigt. Gick och la mig. Somnade inte direkt. Men lite senare. Vaknade. Gick upp. Åt frukost. Tyckte allting var jävligt rockstar och sen slutar vi där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar