Hemma bra - away best

Är hemma igen efter en finfin fotbollsresa till Dos Santos-paradiset Ipswich. Bloggen kan bara dela ut betyget +++++. Sköna människor (Kristinehamnsmördarn var ett äkta original), het supportermatch, fina polisblockader - och framförallt en sjujävla bra derbyfajt mellan Town och The Canaries.

"Going down, going down, going down!!!" Vi skickade Norwich ett steg närmare avgrunden, eller i detta fall League 2. Ändå måste jag hålla med klubbens arenashowman i teorin om att det vore bra om Norwich håller sig kvar även nästa säsong då det betyder en hemmamatch med snudd på fullsatt arena.

...Enough said. Norwich kvar i The Championship = en lika fräsch inramning nästa säsong. Den som tackar nej till det är inte en riktig fotbollssupporter.

ITFC-Norwich 3-2
Mål, Town: Alan Quinn, Giovani Dos Santos (p), Jonathan Stead.
Man of the match: Gio Dos Santos

Av alla intryck jag tog in under helgen var Dos Santos insats ett av de mest minnersvärda. Såg honom lira 20 minuter för Barca i Oktober när Osasuna kom på besök till Nou Camp. Redan då fattade jag tycke för den tekniske mexikanaren.
I söndags var han i fanimej överlägsen. Från sin högerytterpostion dominerade han derbyfajten. "Gio" var överallt - och lite till. Han assisterade Quinn till 1-1-målet och slog in 2-1 själv på straff. Därimellan hade han ett par guldlägen till - och en bollbehandling som fick det att vattnas i käften på bloggen.

...om inte Spurs bönar och ber för att få behålla honom till nästa säsong har den klubben till slut visat sig vara helt hjärndöd i mina ögon.

...Richard Wright i kassen. Stor känsla att se en hemvändare resa sig ur askan och faktiskt göra en avgörande insats on the pitch.

...The Championship går inte att jämföra med allsvenskan. Town (och Norwich också för den delen) hade sprungit hem vår högstaliga utan att behöva förta sig.